sthlm-->frankfurt-->miami-->new york-->cancun->tulum=29h.
man vet att man är gammal när man: slutar gena på vägen från bussen och följer gångvägen istället för stigen. mest bara för att man dras mer till reguljärvägen, men ibland för att solen lyser i ansiktsriktning och man vill känna den i facet och njuta av promenaden...
saker man glädjes åt i sina unga år som man nu känner tomhet inför: gå på kiosk. vandra i olika "stadscentrum". spela age of empires(still cravings). köpa chips, dipp och pepsi och läsa stephen king. dricka alkohol. åka till stockholm. skriva. bli besatt av folk. ok, det tog slut på minnen. skitsamma.
saker man uppskattar desto mer nu: bajsa. sova. klappa husdjur. dricka kaffe mocha. tröstshoppa.
koloninlägget börjar lida mot sitt tråkiga jävla slut. jag har pms, kaffehjärta och enorma skuldkänslor för incident som inträffade på jobbet. denna incident har jag gått igenom gång på gång på gång med S som tålmodigt försökt lyssna, hon i sin tur har blivit tvingad av mig att återberättat den för alla hon under dagen pratat i telefon med. och stackars B fick ta emot ett grinande jag i telefonen och guida mig mot lugnare känslor. jag önskar att alla kunde lida som jag nu, inte mer än rättvist.
ja just det. vi smet in på ticket idag och bokade en resa till Mexiko. den 6 maj åker vi. vi kommer aldrig mer hem.
saker man glädjes åt i sina unga år som man nu känner tomhet inför: gå på kiosk. vandra i olika "stadscentrum". spela age of empires(still cravings). köpa chips, dipp och pepsi och läsa stephen king. dricka alkohol. åka till stockholm. skriva. bli besatt av folk. ok, det tog slut på minnen. skitsamma.
saker man uppskattar desto mer nu: bajsa. sova. klappa husdjur. dricka kaffe mocha. tröstshoppa.
koloninlägget börjar lida mot sitt tråkiga jävla slut. jag har pms, kaffehjärta och enorma skuldkänslor för incident som inträffade på jobbet. denna incident har jag gått igenom gång på gång på gång med S som tålmodigt försökt lyssna, hon i sin tur har blivit tvingad av mig att återberättat den för alla hon under dagen pratat i telefon med. och stackars B fick ta emot ett grinande jag i telefonen och guida mig mot lugnare känslor. jag önskar att alla kunde lida som jag nu, inte mer än rättvist.
ja just det. vi smet in på ticket idag och bokade en resa till Mexiko. den 6 maj åker vi. vi kommer aldrig mer hem.
Kommentarer
Trackback